torsdag 5 maj 2016

Husserls fenomenologi



Fenomenologin har kommit att bli ett viktigt inslag i modern hermeneutik. Edmund Husserl (1859-1938) ansåg att vi måste se till det ursprungliga, till sakerna själva- eller fenomenen som han kallade dem- för att förstå dem. Dessa fenomen når vi genom att erfara dem i vår vardag, och det är genom denna erfarenhet vi når kunskap om världen. Huuserl menade även att människan är en aktiv medskapare av sina erfarenheter, hon tar ej endast passiva intryck. Både fenomenologin och hermeneutiken vill alltså fånga meningen hos fenomenen i världen så som de upplevs av människorna. Men hur uppfattas denna värld och hur når man denna mening?
Husserl menade att människan oskiljaktigt hör samman med den värld hon lever i. Redan innan människan har förmåga att reflektera medvetet över sina erfarenheter befinner hon sig i världen och är en del av denna.


Det mänskliga medvetandet är alltid riktat mot något, mot något i den värld människan lever i. Det mänskliga medvetandet handlar om världen, något som med Husserls begrepp kallas intentionalitet. Människans existens är således att vara- i världen.


Denna värld, som människan erfar och söker efter mening i, benämner Husserl livsvärld. Det är en värld av meningsfulla erfarenheter som vi förmedlar till varandra genom språket. Livsvärlden är alltså inte tillgänglig för människan direkt utan den är förmedlad via språkliga begrepp och sociala strukturer. Den personliga erfarenheten är på detta sätt beroende av en gemensam språklig och kulturellt förmedlad erfarenhet. Den subjektiva erfarenheten kan bara förstås i den kontext den uppstod i. 


Det är således intervjupersonernas livsvärld som är föremålet för forskning och uppsats. Intervjupersonerna beskriver sin livsvärld och förmedlar i intervjuerna den mening som t ex utmattningsdepression har för dem. Intervjuerna genomförs och tillkommer i en samtida västerländsk kontext vilket bidrar till både intervjupersonernas och forskarens egen förståelse av vad utmattningssyndrom är för något. Det är alltså inte den aktuella texten som ska tolkas och förstås, utan de erfarenheter som uttrycks i den- intervjupersonernas livsvärld.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar