lördag 26 september 2015

svensk politik och förvaltning

Ingelhart:
- Överlevnad-självförverkligande
- traditionella värden- sekularism/rationalism

Deltagande dimensioner
- kontakter, partiaktivitet, manifestationer, protester, röstning. Sverige i en partistat (Dahlberg & Tingsten, 1937)

Vad är ett parti?
Hur kan vi skilja mellan olika typer av partier?
ideologier, medlemskap, socialt underlag och arbetsmetod

Vad gör partierna i demokratin?
Kanal, rekryterar, intresseaggregering, socialisering, beslutsfattande (indirekt)

Organisation och finansiering
- Liknande uppbyggnad
- Partistödet avgörande

Hur kan partiernas handlande förklaras?
olika gruppers önskemål eller röstmaximering. Samhällsproblemen, en agenda som kommer från samhället. Intresse, att vinna val. Medianväljarteoremet = alla partier förskjuts mot mitten och vill värva "medianväljaren".

Kritik
1. Förutsätter att det endast finns en dimension i politiken, nämligen vänster och höger. Kan finnas miljöaspekt. Partierna/samhällsproblem/agenda/grupper

2. Partierna är en aktör som röstmaximerar, viktigt med självständiga partiledare!

3. Partiet som organisation
Partierna är främst en organisation, maktkampen mellan olika falanger inom partiet. Det viktiga är att överleva som organisation/parti.

Sjöholms modell (1968)
Övergripande mål
* Parlamentariska arenan
* Väljararenan
* Partiinterna arenan
* Implementeringsarenan

Svenska partier
- Från masspartier till toppstyrda väljarpartier 
- Centraliserade kring partiledningen
- Partikongressens betydelse minskar
- Utveckling mot att vinna val
- visst stöd för kartelltesen

Hur kan systemet beskrivas?
- ett stabilt fempartisystem fram till 1988
- ett mellanting mellan "moderat pluralism" och ett "modifierat tvåpartisystem" (Ruin, 1985)
- "Förhandlingsparlamentarism" (Lewin, 1996) och "samförståndspolitik"
- höger-vänster dimensionen, klassröstning
- lång frånvaro av missnöje, främlingsfientliga partier
- socialdemokratisk dominans mellan 1932 och 1976 (44 år)

NYTT
- Alliansen vann slaget om regeringsmakten 2006 och 2010 
- SD:s framgångar
- lokala partiers framväxt
- Vad hände efter valet 2014?

VARFÖR DRÖJDE SD?
- klassmedvetenheten (stark höger-vänster dimension)
- invandrarfrågan av liten betydelse
- etablerade partierna inte så lika (Rydgren, 2005)

Åsiktsrepresentativitet, Social representativitet. Är det viktigt att partiledaren tycker likadant som väljarna? (offentligt anställda är överrepresenterade bland politiker)

Partiledarna
- Tätare byten
- Mer makt inom partierna. Komplexiteen i beslutsfattandet och internationaliseringen.
- Svag ökning av partiledareffekter vid val.

Partiernas kris?
- Försvagad roll: representativa funktioner, intresseartikulering och formulering
- Bibehållen roll: rekrytering, organisering av parlament och regering
- Elitisering, centralisering och professionalisering
- Partiernas kris som masspartiets kris...

Medlemmar: Över 600 000 sedan sjönk det till 2010 och sedan upp. Förtroendet för politiska partier har ökat de 2-3 senaste valen, 1998-2010 ökat.

Partiidentifikation
- "känslan av att tillhöra ett parti"
- sammankopplad med klasstillhörighet
- från 50 % till ca 33 % 1968-2006
- Intresse
- Partiidentifikation. De passiva har ökat, vi ändrar oss mer vi som är aktiva.

Det svenska valsystemet i korthet
Proportionella val vs Majoritetsval, Duvergers lag (1954).
Sverige: 
- Proportionella val
- Jämkande uddatalsmetod
- 349 (310)
- 4 % (12%), 3 %, inga spärrar
- Personvalsreform, 5 % (minst 50 i kommun, minst 100 i landsting)
- Gemensam valdad
- Rådgivande folkomröstningar

Rösträtt
- sedan 1974 18 år
- utländska medborgare

förklaringar till valdeltagande
institutionella
- valsystem
- valdagar
- valadministration

Individuella: resurser

Kontextuella:
- sociala nätverk (om andra röstar ökar benägenheten för att rösta)
- valet
Fler personröstar på kommunalnivå och i mindre kommuner.

Trender i väljarbeteende
1. Fler som bestämmer sig sent och blockbytarväljare bestämmer sig tidigast. Under 2010-valet bestämde sig 53 % på valdagen.

Fler partibytare
50-60 talet: 10 %
02-06: 37 %
2010: 32,6 %

Röstdelning
1970: 60 % röstade olika i riksdag och kommun
2002: 26 % röstade olika i riksdag och kommun

Väljarrörlighet 
- partibyte mellan val (25-36)
- röstdelning, kommunalval-riksdagsval (23-33)
- Socialdemokraterna vinner aldrig en valspurt!

Otrogna väljare: unga, kvinnor, utlandsfödda är mera otrogna väljare

Hur röstar förstagångsväljaren?
 - lägre valdeltagande
- lägre politisk kunskap men ideologiska
- låg partiidentitet, mer osäkra, bestämmer sig sent
- trendkänsliga
2014 röstade 9 % av18-21 åringar på FI

Socioekonomisk tillhörighet
- klass, religion, region
- sjunkande trend
   - klass, bostad, facktillhörighet
- ökande trend: ålder, kön, sektor (privat eller offentlig), religion
2002 röstade fler tjänstemän än arbetare på socialdemokraterna.

varför minskar klassröstningen? Sociala strukturer förändras

Person eller parti?
- Internationellt sett svagaste partiledareffekterna
- 30 % av väljarna
- 16 % bland partibytare
- sänke eller dragplåster: Bengst Westerberg (1985), Göran Persson (2006), Mona Sahlin och Fredrik Reinfeld (2010)
- Egenskaper:

moderniseringsteorin
- inga resultat som tyder på ökning...något större betydelse i valet 2006 och 2010.

partiernas väljare
Kön, ålder, politiskt förtroende, politiskt intresse, partiidentitet, politisk kunskap, utbildningsnivå

att vinna val
- rätt ideologiskt
- styra agendan
- tydliga budskap
- kompetenta. Sakna sakfrågeägarskap och ekonomifrågor brukar vara viktiga vid val.

varför vann Alliansen 2006?
Väljarmobilisering, väljarrörlighet, partiprofil, opinionsvindar, regeringsfrågan, partiledaren --> regeringsskifte!
- blåste högervindar. Viktigt framstå som regeringsdugligt parti. Handlar om att få andra partier att framstå som regeringsodugliga!
2010: Historiskt. Alliansen blir omvalda och S gör katastrofval (30,7 %)

Alliansens fördel: Finanskris, röd-gröna samarbetet, röd-grönas budget i maj, Reinfeld vs Sahlin
Valrörelsen
- förhandsannonserade koalitioner
- positiv valrörelse
- mobiliseringsval
- TV-reklam slår igenom
- Partitesten
- Minskad väljarrörlighet och blockrörlighet
- rekordstor taktikröstning (Kd och SD)
- kampen om medelklassen

valet 2014
M: 23, 2 %
S: 31, 2 %
SD: 12, 9 %
MP: 6, 8 %
viktigaste frågor för valet av parti: skola, sjukvård, svensk ekonomi, välfärd, sysselsättning och äldreomsorg.
Bäst politisk skola: Socialdemokrater 27 %
S sakägarskap i skolan
Bäst politik i flyktingar/invandring: S 20 %, SD 17 %. SD är ett nationalistiskt parti!

Många från vänsterpartiet röstade på FI 2014 (20 %)
Jämställdhet mycket viktig fråga; 13 %
Vänsterideologi; 12 %
Kvinnor; 8 %
18-30 år; 11 %
(Procenttalen betyder att det är större andel än genomsnittsväljaren. T ex 20 % fler än genomsnittsröstaren röstade på FI från vänsterpartiet)

 



 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar