fredag 27 februari 2015

Fenomenologi

Femenologi syftar till att utforska strukturerna av medvetandet. Metoden har sina rötter i Edmund Husserls filosofiska perspektiv. Han menade att forskare sökte efter den grundläggande ovarierade strukturen, även kallad essens, som också kan förklaras som att de söker efter den centrala underliggande betydelsen av en upplevelse. Forskaren måste för att lyckas med den undersökningen lägga undan sin förförståelse, sina egna erfarenheter och delvis förlita sig på sin fantasis gränser, sin intuition och universella strukturer för att få en bild av upplevelsen. Femenologer måste gå till själva saken. Edmund Husserl kallade detta för "zu den sachsen selbst" som översatt till engelska blir "to go to the things themselves".

Från denna filosofiska ansats är fyra teman urskiljbara. Det första temat handlar om att gå tillbaka till grekernas filosofi innan den blev påverkad av empirisk forskning. Det andra temat handlar om förförståelse. Fenomenologi handlar inte om att döma om vad som är rätt förrän det har hittats resultat som är mer säkra. Husserl förhöll sig och benämnde detta tema som epoké. Det tredje temat handlar om att allt medvetande ska riktas mot objektet. Verkligheten är enligt Husserl inte uppdelat i subjekt och objekt för sålunda skiftar dualiteten mellan subjekt/objekt i hur det framträder i medvetandet.

Det fjärde temat är att fenomenologin vägrar se en delning mellan subjekt och objekt. Det är en påbyggnad av det tredje temat. Ett objekt begrips endast inom erfarenheten hos en individ. Dessa fyra teman ligger i flera olika sociologiska inriktningar och läger inom sociologin såsom reflexiv fenomenologi, dialogisk fenomenologi, empirisk fenomenologi, existentiell fenomenologi, hermeneutisk fenomenologi och social fenomenologi. Sociologin kan därför uppfattas som bred i sin tillämpning av fenomenologiska ansatser.

Den empiriska och den reflexiva fenomenologin
De fokuserar på betydelsen av erfarenheten och upplevelsen individuellt. Inriktningen innebär följande: Att avgöra vad en upplevelse betyder för en person som kan beskriva den. Fördelarna med den metoden är att den skapar uttryck för erfarenhet. Den ger möjlighet till mycket information. Nackdelarna med metoden är att den är omständlig och öppen i sitt tillvägagångssätt. Detta för att man inte får ha någon förförståelse. Att lyfta bort sina egna personliga erfarenheter är en ständig kamp. Man kan inte komma fram till ett "rätt" svar, utan man måste tolka människors upplevelser vilket är svårt. Man kan inte använda sig av för många respondenter eftersom det är en tidskrävande metod.

Man vill hitta en essens, en likhet mellan respondenterna, därför bör respondenterna vara väl utvalda då de ska ha liknande erfarenheter. Att arbeta fenomenologiskt är att fokusera på ett fenomen, dvs t ex att bli påtvingad behandling och sedan välja ut respondenter som upplevt detta. Det kan vara svårt att lägga förförståelse åt sidan. När man pratar om upplevelser om erfarenhet finns inget rätt eller fel svar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar