söndag 8 december 2013

Labyrint-Motattack

Du kallar en sonett blott diktarflärd, som tomhet ibland rimmens glitter mänger men livet inom trånga murar stänger och släcker lågorna på drömmens härd. En guldsmidd grind, som hejdar vandrarns färd sonetten är, men över muren hänger en blomtyngd gren och genom grinden tränger ett fjärran sus ifrån en fjärran värld. "Hit men ej längre" sakta visar vinden. Så stanna, vandrare, vid gallergrinden. Du har sett nog, dig bjudes icke mer. Framför den port, som aldrig öppnad knarrar, du lyssna må till dämpad sång, som darrar med hälsning från den värld du aldrig ser.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar