lördag 30 april 2016

historicism

Uppfattningen att samhälleliga och kulturella förhållanden kan förstås enbart som resultat av en historisk utveckling.
Inom konst, arkitektur och liknande, historiserande inriktning.

Historicism kan beskrivas som en tankeströmning om hur man uppfattar historien och den växte sig stark under 1800-talet. Dess kärnland var Tyskland och några viktiga tyska historiker inom denna tankeströmning är Ranke, Droysen, Mommsen, Dilthey och Rickert. Även brittiska historiker som Macauley, Green, Stubbs, Froude och franska som Michelet, Saint-Beuve eller Renan brukar man säga tillhör historicismens tankevärld.



historism (av historia), ibland även benämnt historicism, en form av humanistiskt tänkande som hävdar att verkligheten är historiskt betingad och att en företeelse i en tid endast kan förstås genom ett studium av dess utveckling.

En annan inflytelserik företrädare för den existentiella hermeneutiken var Hans-Georg Gadamer (1900-2002). Han betonade att vi aldrig kan lösgöra oss själva från det sociokulturella sammanhang där vi befinner oss. Våra tolkningar av andra människors livssituation måste alltid ske mot bakgrund av vår förståelse av vår egen situation. I konfrontation med andras uppfattningar och ställningstaganden upplever vi verklig förståelse. Inlevelse i andras värld gör att vi kan berika vår tolkning av oss själva, dock utan att någonsin kunna nå fram till en slutgiltig eller sann förståelse. 

 
 



fredag 29 april 2016

Dismissed

I teveserier så säger de ofta "you are dismissed" och så blir den andre personen tyst och går iväg efter ett tag. Jag har själv provat det men det verkar inte funka lika bra IRL, på tv gör de alltid som de blir tillsagda och lyder order men när jag ger order är det ingen som lyder. How come?
De har nog inte förstått de sociala protokollet bara, så måste det vara, får förklara att när jag säger "you are dismissed" så går man sin väg bara.

onsdag 27 april 2016

Höstgolf oktober 2015

Fenomenologi



Fenomenologin uppstod ungefär vid sekelskiftet 1800-1900-talet. Rötterna till fenomenologin går tillbaka till den tjeckiske matematikern och filosofen Edmund Husserl (1859-1938). Utan tvekan kan Husserl sägas vara den som utformade grunderna till vad som skulle bli fenomenologisk forskningsansats.

Fenomenologin kan beskrivas både som en abstrakt filosofi och som en forskningsmetodologi som inbegriper studier av essenser i form av objektens gemensamma och sanna kärna. Den fenomenologiska utgångspunkten ha alltid varit att gå ”tillbaka till saken”, dvs att beskriva omvärlden sådan den verkligen är. Viktigt är att utgå från den konkreta upplevda omvärlden och poängtera skillnaden mellan sakerna sådana de uppenbarar sig i medvetandet och sakerna sådana de verkligen är. Det sistnämnda är själva huvudsyftet som alltid återkommer i litteratur om fenomenologiska forskningsansatser: att beskriva omvärlden sådan som den verkligen är.



I fenomenologisk forskning är den ontologiska utgångspunkten att det existerar en yttre objektiv verklighet, men att de mänskliga kunskaperna om denna verklighet är bristfälliga. Det är innehållet i livsvärlden, objektens essens och gemensamma kärna som forskningen bör beskriva. Husserl myntade uttrycket ”alla principers princip”, vilket innebär att gå tillbaka till det ursprungliga- till sakens natur. Principen skiljer mellan fenomens existens och fenomenens essens. Det senare står för det oföränderliga, det som utgör själva väsendet i fenomenet och det förra står för det föränderliga, det existentiella i fenomenet.



Perception och erfarenhet är egenskaper som betonas i fenomenologisk forskning. Det är genom dessa egenskaper som livsvärlden byggs upp och allt eftersom skapas en mer och mer sann medvetenhet om världen, en medvetenhet som är subjektiv och utgör grunden för hur vi ser på, och uppfattar tillvaron runt omkring oss. För att kunna beskriva omvärlden sådan den verkigen är måste man som forskare ha insikten att erfarenheten alltid är erfarenhet av något, ett konkret ting eller en händelse som uppfattas ur ett visst perspektiv och skapas av en viss kunskap. Denna subjektiva erfarenhet som tingen till att börja med alltid betraktas med, måste skalas bort för att tingens verkliga kärna ska träda fram- denna process som egentligen handlar om att ”gå till saken” kallade Husserl för ”transcendental reduktion.”



Skillnader mellan fenomenologi och fenomenografi
Fenomenologi och fenomenografi har många likheter men även betydande skillnader. Bland likheterna märks främst att i båda ansatserna är det människors medvetande som är det centrala. Den stora skillnaden är att det i fenomenologi tycks finnas ett antagande att det existerar en objektiv omvärld som ska upptäckas genom vårt medvetande. Det är alltså omvärlden i sig som är det intressanta forskningsproblemet. I fenomenografi däremot är det inte omvärlden i sig som är intressant utan människors uppfattningar av den omvärlden. Det görs egentligen inget försök att skaffa sig en bild av och beskriva hur omvärlden ”egentligen” ser ut, utan endast hur omvärlden ser ut hos de människor som studeras.

Jag och Karro var på lunchföreläsning idag på LTU Career center mellan 11.30 och 13 och sen bjöd de på fika efteråt. Där fick jag bl a ett filmtips; Interstellar som tydligen ska vara bra så det är dagens filmtips från mig till er. Ska se den senare i kväll efter att Luleå har vunnit SM-guld mot Umeålaget Udominate.

Go Luleå basket go!!